Gluntens reskassa
G. Wennerberg
Verse 1
Magistern:
Sätt dig nu och räkna över
plus och minus, kära vän!
Säkert mera du behöver.
Glunten:
Å nej men!
Magistern:
Prata bara inte!
Glunten
: (tar fram sin plånbok)
Se då! Här är en på hundra,
tre på sex och trettitvå,
två på två... jag må väl undra...
Magistern:
Vad på då?
Glunten:
om det ej blir över.
Magistern:
Ack en sådan toker! Tacka,
om det räcker jämt och nätt!
Hundra banko är en hacka.
Both:
Mycke' rätt!
Verse 2
Magistern:
Ro nu hit med bläck och penna!
Säg, var var jag nu igen? –
Har du ingen ann' än denna?
Glunten:
Ne-ne-men!
Magistern:
Nå, var har du papper?
Glunten:
Ligger inte där i lådan
något viraprotokoll,
som kan passa bra för klådan?
Magistern:
Nej, ditt troll!
Glunten:
Nå, så skriv på bordet!
Magistern:
Bordet? – Kör då! Det är givet,
samma sak på tusen sätt
exekveras här i livet.
Both:
Mycke' rätt!
Verse 3
Magistern:
Alltså hundratjugufyra –
nu skall var och en ha sitt.
Först, har du betalt din hyra?
Glunten:
Jag bor fritt.
Magistern:
Var, om jag får fråga?
Glunten:
Där man äter sin potatis –
jaja, sitt där du och le! –
måtte man väl ock bo gratis.
Magistern:
Får väl se.
Glunten:
Tant är nog beskedlig.
Magistern:
Nå, ponera hon består dig
rum och mat och ved och tvätt;
det är gott, men – du förstår mig?
Both:
Mycke' rätt!
Verse 4
Magistern:
Låt oss då begynna ronden
genom källrarna i sta'n!
Det tar säkert hål på fonden.
Glunten:
Ack, din fan!
Magistern:
Nämn nu opp i ordning!
Glunten:
Ja, men, bror, jag ämnar pruta
med dem alla. Lamby's blott,
där jag spräckt varannan ruta...
Magistern:
får sin lott?
Glunten:
Det gör fem... à sex...
Magistern:
Sju... à åtta... kanske nio?
Kors, vad pengar stryka lätt!
Jag tror mest vi skriva tio?
Both:
Mycke' rätt!
Verse 5
Magistern:
Gästis? – Fast det är detsamma;
där betalas ju kontant?
Men hos källarmästarmamma:
Glunten:
Ej en slant.
Magistern:
Nå, det må jag säga!
Glunten:
Kan hon ej specificera
räkningen, så är det ju
intet skäl att likvidera?
Magistern:
Kära du –
Glunten:
Så låt gå för åtta!
Magistern:
Åtta, sa' du? – Dubbla summan
är måhända mer honnett.
Alltså sexton... Hälsa gumman!
Both:
Mycke' rätt!
Verse 6
Magistern
: (Glunten framtager tvenne räkningar.)
“Äplet” nu då... Vad befalles?
Redan räkning? – Sådan fru!
Säg, vad går den till inalles?
Glunten:
Tjugusju...
Magistern:
Och så några skilling?
Glunten:
Fyrtifyra, ja! – Desslikes
sänder Löfven en, men han
får ursäkta om han svikes.
Magistern:
Går ej an.
Glunten:
Vi ä' goda vänner.
Magistern:
Kors, en sådan Jöns att tala!
Ämnar du att bli kadett?
Ingen vän i spel... betala!
Both:
Mycke' rätt!
Verse 7
Magistern:
Löfvens fordran, hur stor var den?
Hit med räkningen... låt se!
Aj, aj, aj – den spiken drar den!
Glunten:
Femtitre...
Magistern:
Femtitre och åtta.
Glunten
: (uppbyggligt)
Ja, men säg, vem kan väl gilla
en så oinskränkt kredit?
Det är mycket, mycket illa.
Magistern:
Hör ej hit.
Glunten:
Mången oerfaren...
Magistern:
Ah l'ingrat! Vill du predika
mot krediten, som oss klätt,
roat, mättat och gjort rika?
Both:
Mycke' rätt!
Verse 8
Magistern:
Snart syns botten i din kista,
och Schylander än är kvar.
Är hans räkning lik den sista?
Glunten:
Nej, den var.
Magistern:
Vad vill detta säga?
Glunten:
Det vill säga: härom dagen
kom han klivande till tant,
som så där per aures tagen...
Magistern:
Å, charmant!
Glunten:
teg och bums betalte.
Magistern:
Bravo! – Men att hon teg stilla
då just, när hon borde trätt,
kan jag ingalunda gilla.
Both:
Mycke' rätt!
Verse 9
Magistern:
Nå, nu finns väl inga flera?
Jo, tyst, ännu ha vi en,
märklig nog att observera.
Glunten:
Nå än se'n?
Magistern:
Han med vackra namnet...
Glunten:
Ah, sju helvetes... anfäkta!
Skriv då sex och trettitvå,
så bli gluggarna betäckta.
Magistern:
Nära på.
Glunten:
Så, vad gör nu summan?
Magistern
: (under det han räknar.)
Eller bättre: vad gör resten,
som skall bli till din reträtt?
Mycket får du ej i västen.
Both:
Mycke' rätt!
Verse 10
Magistern
: (slutande räkningen)
Jaså, blev det inte värre?
Nå, då har du i behåll...
gissa det, min gunstig herre!
Glunten:
Kanske noll?
Magistern:
Jämt tolv skilling banko.
Glunten
: (förlägen)
Jaså, blev det inte värre?
Det var fan till resultat!
Jaså, blev det inte värre?
Magistern:
Blev du flat?
Glunten:
Åja, – inte utan –
Magistern:
Trösta dig! För hål i kassan
känner jag en amulett...
jag skall bli god man i massan.
Both:
Mycke' rätt!