Hemmarsch från Eklundshof med en bondspelman
G. Wennerberg
Verse 1
Both:
Slutat för i dag! Se så ja, gubbar,
nu skall smaka skönt att ta en lur.
Kors, så många stenar, hål och stubbar!
Trillar ingen kull, så är det tur.
Magistern:
Ä' nu alla med då?
Glunten:
Finns här inga flera?
Magistern:
Säg, hur många ä' vi?
Glunten:
Fem, om jag ser rätt.
Magistern:
Du och jag och Nystedt...
Glunten:
spelman och – vem mera?
Magistern:
Jo, medikofilarn.
Glunten:
Då är det komplett.
Both:
Slutat för i dag! Se så ja, gubbar.
nu skall smaka skönt att ta en lur.
Verse 2
Both:
Nystedt skall gå främst och hålla stången;
han är just en bra tambour-major.
Gå nu backen nedåt brunns-salongen!
Vi formera gåsmarsch, vart du går.
Magistern:
Spelman' bakom Nystedt...
Glunten:
Tappa ej din stång du!
Magistern:
Och så kommer
Glunten
Glunten:
Och så du därnäst!
Magistern:
Sist medikofilarn.
Glunten:
Så ja, sätt i gång nu!
Magistern:
Nå då, framåt marschmarsch!
Glunten:
Sakta, det är bäst.
Both:
Nystedt skall gå främst och hålla stången;
han är just en bra tambour-major.
Verse 3
Both:
Är det inte trevligt här i skogen?
Hela atmosfären doftar vår.
Det är annan luft än in på krogen!
Nånå, den var just ej heller svår.
Magistern:
Ser du inte vägen?
Glunten:
Stadigt uti backen!
Magistern:
Håll dig i staketet!
Glunten:
Det är mörkt i kväll.
Magistern:
Pang, där ligger Nystedt.
Glunten:
Akta blåa fracken!
Magistern:
Slog han sig fördärvad?
Glunten:
Bara bagatell!
Both:
Är det inte trevligt här i skogen?
Hela atmosfären doftar vår.
Verse 4
Both:
Se hur milt och vackert Venus nickar
över Polacksbacken mot oss ner!
Ack, var kväll jag ser dess klara blickar,
tänker jag på... skull' det angå er?
Magistern:
Ut på stora vägen!
Glunten:
Sprattla ej i sanden!
Magistern:
Lyft på benen, spelman!
Glunten:
Jag förgås av damm.
Magistern:
Jämna steg i ledet!
Glunten:
Stopp, jag mister anden.
Magistern:
Ja, och jag galoschen.
Glunten:
Det var själva skam!
Both:
Se hur milt och vackert Venus nickar
över Polacksbacken mot oss ner!
Verse 5
Both:
Vad är det för skrål? Ur vägen bönder!
Här är öppen landsväg – fri passage!
Slippa vi ej fram, så slå vi sönder
både er och vagnar och bagage.
Magistern:
Nystedt, nyttja stången!
Glunten:
Hugg och stick i hopen!
Magistern:
Ih, du bondkadaver!
Glunten:
Hjälp mig med den här!
Magistern:
Stjälp omkull kareten!
Glunten:
Så ja, ratsch i gropen.
Magistern:
Efter med den långe!
Glunten:
Hör du hur han svär?
Both:
Vad är det för skrål? Ur vägen bönder!
Här är öppen landsväg – fri passage!
Verse 6
Both:
Sådan en batalj tas ej på hyllan,
vår esprit de corps är god som gull;
fast medikofilarn uti fyllan
bankade och slog vår Ole Bull.
Magistern:
Men, vart tog han vägen?
Glunten:
Han smet in på Bleket.
Magistern:
Kors en sådan luver –
Glunten:
Kanske vi gå med?
Magistern:
Nej, vi gå till källan.
Glunten:
Hellre till ap´teket.
Magistern:
Ska' vi dricka soda?
Glunten:
Ja, visst ska' vi det.
Both:
Sådan en batalj tas ej på hyllan,
vår esprit de corps är god som gull;
Verse 7
Both:
Skulle vi nu möta nattpatrullen,
skall han dansa polka utan prut.
Se, den gamle klipparn där i tullen,
har ej släckt ut ljuset. – Lampan ut!
Magistern
: (Tror sig höra sång.)
Hör du ned åt ån till?
Glunten:
Det är kända toner...
Magistern:
Säkert serenad för...
Glunten:
Troligt nog, min själ!
Magistern:
Då tar fan vid luren –
Glunten:
Inga reflexioner!
Magistern:
och vid sodavattnet.
Glunten:
Ja, det var rätt väl.
Both:
Skulle vi nu möta nattpatrullen,
skall han dansa polka utan prut.