Slottsklockan

G. Wennerberg

Both:

Hör, hör slottsklockans toner i stilla kväll!

Ack, som änglar de sväva från rymden ned;

mana till bön och på darrande vingars par

föra bävande den upp till Allfaders tron.

Glunten:

O, när hör jag väl åter er skära klang?

Kanske aldrig? Mig tycks, att I ljuden så.

Both:

Ack, men för alltid från er en förklarad ton

lever djupt i min själ, varhelst min kosa bär.